Tanjitan

Har precis avnjutit en välförtjänt grovmacka. Ni vet don efter person. Tydligen är jag en grovis!

 Idag mår jag som jag förtjänar och då är det inte dagen efter fest utan dagen efter  Klippans Fk:s Starkemans tävlingen.


Tänkte ta till ett klassiskt ordspråk här; När huvudet är dumt får kroppen lida och idag lider min kropp av enorm träningsvärk. Fast träningsvärk är ju egentligen bara klenheten som kryper ut så det är ju lite positivt i sig. Alla som någon gång har råkat ut för ordentlig träningsvärk vet att man lider sig igenom den med blandade känslor. Det är liksom något bitterljuvt över att känna så här. Jag skulle vilja dela upp det i tre olika känslor. Den första känslan är fascination, helt plötsligt känner man smärta i muskler man inte ens visste fanns. Den andra känslan är stolthet, att man lyckats pressa sin kropp till såna nivåer så kroppen måste säga i från. I mitt fall behövde jag inte pressa kroppen så mycket, då jag är fruktansvärt otränad men jag känner stolthet ändå. Den tredje känslan är just smärtan, den malande, ömande plågande känsla som drabbar en så fort man rör sig. Men vad är det då som driver folk till att jaga den här träningsvärken. Jo det är det faktum att de två först nämnda känslorna fascinationen och stoltheten är så pass starka att man efter ett tag glömmer bort hur ont man faktiskt hade.

Måste säga att jag blev både imponerad och förskräckt under Starketävlingen i går. Imponerad av att jag faktiskt genomförde alla utom ett. Hade jag försökt mig på det momentet som innefattar bland annat hopp över 86 cm höga häckar lovar jag att jag fått fira in det nya året i gipsvagga. Sen blev jag lite förskräckt att jag låtit min kropp förfalla så enormt. Men som med allt annat de positiva känslorna är lättare att komma ihåg. Starkemans tävlingen är en kul tradition som Ralf i Klippans FK annordnar, det tackar vi han för. Igår var det hela 17 st mer eller mindre starka individer som ställde upp. Men kul var det! En överlägsen vinnare i tjejklassen hon slaktade oss med vinst i alla grenarna. Själv trillade jag in på en tredje plats och fick en limpa grovbröd som bevis på min kämpar insats. I killklassen sprutade adrenalinet och de gav verkligen allt och lite till. Vann gjorde tyvärr en häcklöpare, Fimpen. På andra plats kom Otto vår starka spjutkastare och trea blev snabbe Daniel. Det var för övrigt Daniels tjej, Kim som sopade banan med oss i tjejklassen.

Ikväll blir det älg, rissotto och en massa annat gott när det nya året ska firas in! Men först ska jag se vilka under en spikmatta kan göra med en kropp full av träningsvärk.

Gott nytt år på er alla! På återseende gott folk!

Alla har vi saker som vi inte kan låta bli att köpa när vi ser dem, speciellt om där även är massa rabatt på dem. Nej man behöver kanske inte fler. Men de var ju så billigt och det kan ju faktisk vara bra att ha, eller? Mitt begär för presentpapper är tyvärr omöligt att mätta. Var en sväng inom Panduro och Rusta idag för att hitta lite pynt att duka med på nyår. Vad kommer jag hem med 5 rullar julpapper. Som om jag inte hade nog i källaren. Men presentpapper går ju alltid åt, eller? Jo i och för sig men jag tror att jag har minst 10 rullar julpapper sen innan. Mitt problem med begäret är att det sällan eller aldrig är rabatt på vanligt presentpapp utan det är nästan alltid bara julpappen som är billig. Vilket i sin tur leder till att min källare snart svämmar över med julpapp. Men men så kan det va. Är det inte ett begär efter presentpapper så är det efter skor, sjalar, underkläder eller hund halsband. Någon som känner igen sig?

Jag gömde pappret jag köpt i källaren direkt så Henke slipper skaka på huvudet när han inser att jag släpat hem ännu mer. Ha det bra gott folk. Och förneka inte era begär, men försök kontrollera dem!

Tyckte att vi hade hittat en klockren julklapp till Krille och Therese, ett sällskapsspel som hette Master of Television. Visst var det uppskattat, men igår skulle vi spela det. Fy fasiken vad svårt det var och då var ändå jag och Therese med vi tittar en hel del på TV. Det kändes som om det från början var ett amerikanskt spel som de försvenskat lite genom att blanda in en del svenska frågor. Inte kul alls. Från en skala från 1-5 får det en ETTA! Riktigt kul ide´men så svårt att man led så trist det blev.

 Efter det blev det en runda Rappakalja ett klassiskt spel som alltid går hem. det roligaste av allt var att Henke vann. Han har aldrig vunnit ett spel så länge han och jag har spelat i alla fall. Så ett stort grattis till han.


Idag är det rean som gäller, men inte Väla. Henke kan sträcka sig så långt att han följer med till Familia. Man får vara glad för det man får. Så idag ska jag handla, handla och handla lite, förhoppningsvis.

På återseende, gott folk!

En liten rapport kring vad som hänt de senaste dagarna.. I tisdags hade jag det hur kul som helst. Anna Ek och Pontus var hos oss och hälsa på. Anna har jag inte träffat på en hel evighet, och har jag inte träffat henne på en hel evighet så var det flera hela evigheter sedan jag träffade Pontus. Men de var som vanligt helt underbara. Fast vi saknade Oskar lite granna. Men man kan inte få allt här i världen.


 

Så här söta var Anna och Pontus.


Medans jag och Pontus var så där glada över att se varandra igen! Henke ville absolut inte vara med på kort tyvärr.


Dan före dopparedagen var det högtid för julfirande tyckte jag och Henke som firade vår alldeles egna julafton då. dagen började med en brunch. För oss var det frukost men på ett klockslag då ni andra åt lunch. Det var Henkes köttbullar, prinskorvar, julost, vörtbröd och ägg som stod på menyn. Och som vi åt, vi praktiskt taget rullade fram. Så efter det fick vi ut och gå och passa på att njuta av snön för snart skulle den töa bort helt. så en runda runt Tingvalla blev det och en hel del snöbollar kastades. Eller rättare sagt Henke kastade dem på mig inte vice versa.


Så fort jag tog fram kameran så blev det fart i de långa benen. Men en gång fick jag han allt.



Efter promenaden värmde vi oss med glögg, innan det blev pepparkaks bak. på färdig deg, vad trodde ni? Men det var inte min grej så för husefridens skull fick Henke styra upp pepparkaks baket. Vilket måste tagit otroligt på krafterna för sen somnade det lilla pyret på soffan. Snarka högt gjorde han under tiden jag laga middag. När vi var mätta och belåtna igen var det julklappar som gällde. Han är bra på det där med att köpa julklappar. Fick en fläkt som man ställer laptopen på så den inte blir överhettad när man skriver långa blogg inlägg. Fick en jättefin tidningskorg. Biljetter till teatern Snövit och sju Miffon samt en natt på valfritt hotell. Min pojke han kan han! Kvällen avslutades men en film och att vi somnade på soffan. Precis som det ska vara!

Julafton flöt på bra förutom mindre missöden så som att jag glömde allt det jag skulle ha med mig till knytkalasen så jag fick vända och köra hem igen. dessutom kom jag visst lite på sne när jag skulle köra hem Till Linda och Björn så helt plötsligt var jag på väg bort från Perstorp igen tillbaka mot Klippan hållet. Men det redde upp sig till slut! Men julklapparna de får jag inte fören i morgon. Hmm undra vad det kan vara...

På återseende, gott folk!

Idag har jag dåligt samvete... Skulle gå upp tidigt som katten idag och städa hela dagen. Hade alarm på klockan åtta men lyckas ta mig ur sängen vid ett. Det är inte bra. Trött efter en helg fullt med fart och fläng. Känns som jag inte gjort något annat än att stressat från i torsdags så det här var väl kroppens sätt att säga stopp. Men den kunde ju inte valt sämre timing! Men men vad ska man göra. I fredags fick jag så underbart god mat hos moster och fick överlämna vår, enligt mig, klockrena present till Fille. Han som hatar wiskey fick en tröja med namnet på en massa wiskeysorter. Men lika glad verka han för det.



När kameran kom fram passa Jeppe på att spänna musklerna, den lilla sparven!



Pappa hade hört ryktet om att massage i hårbotten kunde stimulera hårväxten på huvudet, men någonstans gick det riktigt fel. Men med det skägget kan man tro att han aspirerar på platsen som jultomte.



Igår var det julfest efter jobbet, jag var med marginal yngst i gänget men klarade inte att hållla ställningarna. Klockan tio höll jag på att somna. Inte för att sällskapet var tråkigt tvärt om det var riktigt kul men jag var bara så trött. Så yngst på plats tog bilen hem först. Dagens ungdom alltså!!

Nu har jag skjutit upp städningen länge nog. Någon som vill hjälpa mig kanske? Alla bidrag är välkomna!

På återseende om jag inte attackeras av alla damråttor som bor här!

Igår var jag bara så där på bra humör utan att egentligen kunna förklara varför. På morgonen fick jag bokstavligen talat gräva ut bilen för att kunna köra till skolan. Men inte ens det kunnde förstöra mitt lättsamma humör.

Kan min gladhet bero på att jag visste vad som komma skulle den dagen, för klockan 16.55 lämnade jag Campus Helsingborg och gick på jullov. Kommer inte återvända till Tretorns gamla fabrik fören nästa år! Inte för jag inte trivs i skolan men denna kursen har kännts så lång och tungrodd. Men nu har jag som sagt jullov, jullov, jullov, jullov, jullov. Förresten sa jag att jag har jullov! Det känns dessutom som riktigt jullov när vi har all den här snön. Som många vet är jag inte den första som skriker ut attt det är fint med snö. Men något har hänt, jag njuter av det! När man går och det knastrar härligt under fötterna. ja det får en nästan att glömma att det känns som om fötterna håller på att frysa bort. För att skorna läcker in, vill ju inte använda mina nya fina vinterstövlar. Då kan de ju bli smutsiga! Så här såg det ut på Industristrasse häromdagen, massa snö!




Känns som en hel evighet sen jag kom hem från Borås, men det är det inte. Men jag tänkte dela med mig av en lärdom som jag fick där uppe. Man ska inte döma folk efter var de kommer i från. Jag menar Jenny var född och uppvuxen i Borås, Sveriges tråkigaste stad och Senada och Sofia hade bott där i två år. Men de tjejerna var inte ett dugg tråkiga för det!! Så här glada var de dessutom när Jenny äntligen fått sin efterlängtade portfölj. Lite suddigt kort men det får ni ta!



Nu får jag sätta fart! Fullt upp i helgen! Jobba hela dagen till stängning sen till Fillefjonken som fyller 18-år. Tycker själv jag hittat en klockren present till wiskeyälskaren! Sen hem sova sju kvart i timmen för atat upp och jobba hela lördagen för att sen på kvällen avnjuta en trevlig kväll med mina arbetskamrater, för vi ska ha julfest hemma hos Agneta. På söndag lär jag nog vakna ganska trött men då måste det julstädas innan Henke kommer hem. Jag har fortfarande inte julpyntat trots att det är den 18 december. Och det ni, det är inte likt mig. Det om något är ett bevis på att jag haft fullt upp. För julpynta det har jag älskat sen jag var en liten snorunge i Söndraby!

På återseende!

Blir snabbt inlägg, måste återgå till skrivandet av projektarbete. Har fått en ny kompis idag, han heter Titus och är en liten pojke på tre månader. Hälsade på Hanna från klassen och hennes lilla bebis! Super mysigt och massa god fika fick jag! Hel mysigt och en välbehövlig paus från panikpluggandet! Som jag ska tillbaka till nu! På återseende gott folk!

Henkan körde en fuling och kom hem i går fast han inte skulle komma hem fler helger innan jul. Men jag klagar absolut inte. Kunde dessutom fixa mitt skolarbete hemifrån. Så vi har tagit en lång sovmorgon idag eftersom jag ska jobba i kväll så hinner vi inte ses då!

Han har dessutom fixat TV till mig igen 1,2 och 4, bättre än inget alls. Det räcker gott och väl för mig.

Julklapparna har börjat betas av, Alva är klar. Hade funderingar på vad jag skulle köpa till Henke och när vi var på El-giganten igår så kolla han på en av de sakerna som jag funderat på. Så jag fråga om jag inte kunde få ge han det i julklapp. Stackare han vet alltid vad han ska få i julklapp. Men det är ju så svårt. Jag vill ju att det ska vara något han verkligen vill ha. Den personen vars namn jag drog i julklappsleken är även avklarad. Riktigt nöjd blev jag!

Nu ska jag pussa lite mer på Henke.

På återseende!

Nu funkar skiten! Alltså jag menar att nu verkar det fungera att ladda upp bilderna som jag nämnde i förra inlägget. Tydligen kommer man ganska långt med ett par väl valda ord, i detta fallet en massa svordommar!





Så var det med det! Lite julstämning i alla fall!
Ha det bra! På återseende!

Att vara universitet student och stå utan Internet, det funkar bara inte. I alla fall inte om man heter Tanja och det gör man ju! Men nu har jag Internet igen fast det är värsta snigel uppkopplingen, vilket är konstigt för så här långsamt brukar inte vara. Får väl hålla till godo med det jag har!

Hade tänkt att ladda upp två bilder på mitt julpyssel som jag gjorde nyss. Bättre sent än aldrig så pyntade jag adventsljusstaken och sen hade jag några minst sagt trötta julstjärnor som jag gjorde ett arrangemang med. Men det får ni se en annan gång. Helgen svepte förbi i rasande fart. Henrik kom hem i onsdagskväll vid halv nio och förutom den kvällen hade vi inte en enda kväll som bara han och jag kunde mysa på. Jag jobbade, sen var det att hälsa på hans bror och sen var det kalas på Råå. Så fast att han var hemma i flera dagar sågs vi knappt. Tråkigt men sant och nu kommer han inte hem fören till jul igen.

Annars så är chokladen i min julkalender smaskig! Har hållt mig bara en bit om dagen, man får ju hålla sig till rätt luckor nu när man har blivit stor!

Kom precis på att jag har glömt att ta upp min middag från frysen. Har en portion köttfärsås där som jag tänkte äta idag. Det kan kanske vara en idé att ta upp den innan magen kurrar allt för mycket. Det där med att laga mat är ju så fruktansvärt tråkigt när man bara lagar till sig själv. Okej tilläggas bör kanske att jag aldrig varit särskilt förtjust i matlagning. Men ändå!

Det var allt för denna gång! På återseende, gott folk!