Jag kan, jag kan, jag kan!
När jag var mycket mindre än vad jag är nu, i ålder men även på bredden så cyklade jag varv efter varv efter varv på tennisplanen hemma i Söndraby. Samtidigt skrek jag Jag kan, Jag kan. Jag skrek till och med så mycket att grannfrun Aina kom ut för att titta på vad det var jag faktiskt kunde. Jag kunde ju cykla!
Efter det har jag lärt mig att manövrera ytterliggare ett fordon, nämligen ett med fyra hjul, bilen. Men i fredags var det dags att gå tillbaka till bara två hjul. Tilläggas bör innan texten fortsätter att jag aldrig ens kört moped, så det var med en hel del fjärilar i magen jag satte mig på min Yamaha. Visst jag har testat den en gång innan, förra sommaren precis när vi köpt den men då gick det lite si så där.
Men först skulle ju åbäket starta, det gjorde den inte i torsdags, men efter att batterier laddats över natten gick den sedan som en klocka. Ja, eller så bra man kan förtvänta sig en 25-årig motorcykel att gå. Henke fick äran att få igång den och visst ser han lite sugen ut, min är ju silvrig. Mycket snyggare än hans blåa!
Efter ett par rundor fram och tillbaka på gatan hemma vid Robban och Anita föreslog Robert att vi skulle bege oss ut i den riktiga trafiken. Det var med viss spänningen jag rullade fram till korsningen för första gången.
Men med stöd från Robert och Henrik på Robbans fåtöljmotorcykel, kändes det riktigt roligt och pirrigt. Jag blev stundtals så upprymd att Robert började tuta, jag hade kört lite väl högt över hastighetsbegrännsningen. Men nu vet jag att jag i fortsättningen ska hålla 50 inte 70 på industriområdet både när jag kör på två och fyra hjul.
Efter att ha gjort Åstorps gator betydligt osäkrare för ett tag begav vi oss tillbaka och utan större fadäser parkerade vi åter igen på Muraregatan. Det blev inga glada Jag kan, Jag kan rop, men tydligen hade Robban och Anitas granne kommit förbi två gånger och vinkat. Men det hade jag missat totalt, hade fullt upp att komma ihåg vilken växel jag hade i.
Annars så har helgen varit mindre händelserik, jobbat i Åstorp i lördags och Bjuv under söndagen, när alla andra myst i det somriga vädret. Henrik var uppe hos sin farmor och hade det trevligt när de firade hennes 80-års dag. Han både badade och gled runt på åkgräsklipparen.
Ha det bra!
Efter det har jag lärt mig att manövrera ytterliggare ett fordon, nämligen ett med fyra hjul, bilen. Men i fredags var det dags att gå tillbaka till bara två hjul. Tilläggas bör innan texten fortsätter att jag aldrig ens kört moped, så det var med en hel del fjärilar i magen jag satte mig på min Yamaha. Visst jag har testat den en gång innan, förra sommaren precis när vi köpt den men då gick det lite si så där.
Men först skulle ju åbäket starta, det gjorde den inte i torsdags, men efter att batterier laddats över natten gick den sedan som en klocka. Ja, eller så bra man kan förtvänta sig en 25-årig motorcykel att gå. Henke fick äran att få igång den och visst ser han lite sugen ut, min är ju silvrig. Mycket snyggare än hans blåa!
Efter ett par rundor fram och tillbaka på gatan hemma vid Robban och Anita föreslog Robert att vi skulle bege oss ut i den riktiga trafiken. Det var med viss spänningen jag rullade fram till korsningen för första gången.
Men med stöd från Robert och Henrik på Robbans fåtöljmotorcykel, kändes det riktigt roligt och pirrigt. Jag blev stundtals så upprymd att Robert började tuta, jag hade kört lite väl högt över hastighetsbegrännsningen. Men nu vet jag att jag i fortsättningen ska hålla 50 inte 70 på industriområdet både när jag kör på två och fyra hjul.
Efter att ha gjort Åstorps gator betydligt osäkrare för ett tag begav vi oss tillbaka och utan större fadäser parkerade vi åter igen på Muraregatan. Det blev inga glada Jag kan, Jag kan rop, men tydligen hade Robban och Anitas granne kommit förbi två gånger och vinkat. Men det hade jag missat totalt, hade fullt upp att komma ihåg vilken växel jag hade i.
Annars så har helgen varit mindre händelserik, jobbat i Åstorp i lördags och Bjuv under söndagen, när alla andra myst i det somriga vädret. Henrik var uppe hos sin farmor och hade det trevligt när de firade hennes 80-års dag. Han både badade och gled runt på åkgräsklipparen.
Ha det bra!
Kommentarer
Postat av: Mamma
Med skräckblandad förtjusning läser jag din blogg.Jag kan känna känslan i kroppen o tänker hejja på.Sen blir jag vuxen och föräldra förnuftig igen, och tänker bara hon nu kör försiktigt.Men livet ska levas och vissa vill ha mer vind i håret.Kör väl Mamma muu
Postat av: Linda Telje
Kul att du äntligen tar tag i detta. Du har tjatat sedan du var liten om att när du var stor skulle du ha MC och MC körkort. MC har du ju bara haft ett år.
En sak ska du veta att jag kommer aldrig att sätta mig på den. :-)
Trackback
